ewelinahedvalls

Jag zooma in wewwe


Då skulle hon zooma in mig också. Det gick inte lika bra.


Sen var det dags för kransarna.



Skitful bild men Wewwe och Ante tyckte den var klockren?

På denna bild vill jag inte att ni kollar på Wewwes galna ansiktsuttryck. Inte heller på Antes. Utan kolla på Wewwes hand. Vafan har hänt? Den ser ut som en potatis, minst sagt.

Det vart nog lite för mycke för Micke?

Och Ante söp vi under bordet. Bokstavligen.

Det finns hur mycker mer bilder som helst, men jag orkar inte ladda upp fler! :)

Kommer ni ihåg det här inlägget? Bell har slutat upp med att leka mamma nu. Men det verkar som om någon annan har tagit hennes roll.

Nämligen Elvis. Det är ofta man hittar honom i kattungarnas kartong. Och när dem är ute på golvet och leker av sig så ligger han alltid mitt i allt, och nästan vaktar dem. Slickar lite försiktigt på dem brukar han också göra.

 

Mina älsklingar (örhängena på bilden) har varit borta sen jag vet inte när.
 

Hur tusan kan ett par örhängen som jag flitigt änvände bara försvinna? Jag tyckte det var jävligt märkligt och jag har sörjt dom ett bra tag. Men nu hände nog världens bästa grej. Ante kommer in och säger "Ewe, titta vad jag hitta" och placerar örhängena framför mig. Jag vart stum. Jag insåg inte att det var mina älsklingar först. Hur kunde det vara dom? Dom var ju försvunna. Han hade hittat dom under min mammas madrass av alla ställen. Nåväl. Nu ska jag aldrig släppa dom ur synen igen.

Den här tjejen har jag mina bästa minnen med. Varje dag med henne var ett äventyr. Vi hade aldrig tråkigt. Jag saknar våra äventyr, faktiskt. Jag saknar när vi lekte Charlies änglar och trodde vi var tuffast i världen. Jag saknar våra chokladbollar med smörklumpar. Jag saknar när vi hackade på alla. Jag saknar att vi alltid skulle bråka med du vet vilka. Jag saknar att skratta åt dig när du säger dumma kommentarer som gör att folk kastar dig i buskar. Jag saknar när vi skulle plocka blommor till  våran koja i skogen, men vi vågade inte ta från folks rabatter så vi låtsades stå på händer och "råkade" ramla precis vid blommorna, och så roffade vi åt oss en jävla massa blommor. Och efter en dags kämpande med att fixa blommor så märker vi att våran koja är full av pissmyror. Jag saknar att vi jämt stängde in Murre och Zimba i din port. Varför gjorde vi det? Dom hatade varandra. Vad trodde vi skulle hända egentligen? Jag saknar när vi drog varandra genom ditt vardagsrumsbord. Jag saknar när vi låg i din soffa och kliade varandra under fötterna. För det gjorde vi verkligen jämt. Det var våran grej. Jag saknar Spinky. Jag saknar ditt skratt. Jag saknar din humor. Men mest av allt saknar jag dig. Jag undrar hur det hade blivit om du inte hade flyttat. Vi hade nog fortfarande varit lika tighta då. Det lovar jag.

Nu är det inte så att jag inte älskar mina nuvarande vänner. För det gör jag. Men hade dom också växt upp med Malin så hade dom förstått vad jag menar. :)

Hur snygga är inte dom här? Helt underbart snygga, det är vad dom är.

Har precis kollat på John Tucker must die. Har aldrig sett den förr men har alltid velat göra det. Helt okej va den faktiskt.
Skulle egentligen ha varit ute hos Jenny idag och firat Jocke som har fyllt 19. Men jag kände att jag inte va på humör för att göra något idag. Ganska trist faktiskt. Men det är bara att ta det med en nypa salt.

Ligger just nu i sängen med Bell och småkatterna och lyssnar på turkmusiken som mina grannar spelar högt utanför fönstret. Funderar på att sova snart, är hur trött som helst så det skulle ju inte sitta fel.

Bell är nog världens påträngaste storasyster. Hon kryper in till Zingo och bebisarna i garderoben. Lägger sig bredvid och tittar, slickar, tar plats. När Zingo äter passar Bell på att ta över mammarollen. Hon sitter och lurar utanför tills Zingo är utom synhåll, då smyger hon in och slickar ihjäl dem små liven. Men hon är söt. Älskar allt och alla.

Storasyster och lillasyster.

  

I ungefär 10 minuter försökte jag komma in på Yojjos blogg. Såhär stod det:


Jag fattar ingenting och blir arg argare argast och det är inte förens nu, 20 minuter senare som jag förstår varför.
Jag glömde skriva /unaffected. Jag glömmer ofta skriva det där jävla /unaffected. Yojjo, jag hatar att du heter /unaffected. Så, nu vet du.

Men det värsta var väl endå att när jag efter mycke om och men väl kommer in på hennes blogg, så fanns där inga nya inlägg. Damn you woman!