You would cry too if it happened to you.

Inatt drömde jag om spindlar. Äckliga jävla spindlar. Jag stod i min port och pussades med johan. Mysig dröm. Men sen kom dom. På väggen bakom johan va dom. Tusentals. Och *poff* så va Johan borta. Jag skrek som fan på Weronica, att hon skulle komma och döda dom. Spindlarna. Men hon hade massa annat för sig. Så helt plötsligt var vi i syslöjdsalen i Lommarskolan där Rolf var syslöjdslärare och lärde Weronica hur man syr fast en magficka (?) på förkläden. Det var viktigare än att döda spindlarna tyckte hon. När vi väl kom till spindlarna igen så säger Weronica att "men nej Ewe,jag vill inte döda dom. Det känns inte rätt". Va? Vad är det jag hör? Döda dom. Döda dom NUU.

Sen vaknade jag av att Bell springer runt och piper i mitt rum. Det Kändes fan som att jag hade spindlar överallt. Sen att Bell alltid ska sitta under mitt skrivbord, på dagen, på natten, på kvällen, på morgonen,jämt, och bara sitter där. Leker med ingenting. Kraffsar. Det fick mig och tänka, tänk om jag har en hel farm med både spindlar och myror och larver och gud vet vad under mitt skrivbord. Uhh.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0